Muntlig historia och tid

Oral history workshop på Malmö högskola 13 februari 2018

Nätverket Oral history i Sverige (OHIS), Historiska studier vid Malmö högskola och Institutet för studier i Malmös historia (IMH) bjuder in till en workshop som diskuterar tid och muntlig historia i olika former: arkiverade intervjuer som källmaterial, intervjuserier med samma personer över tid eller återvändande till samma intervjupersoner efter att lång tid förflutit.

Vi tar emot presentationer och frågeställningar på temat muntlig historia och tid. Muntlig historia har flera tidsaspekter och kan ses som upprättandet av en dialog mellan erfarandets och återkallandets tid. Ett annat perspektiv är att intervjuare tar del av, och genom frågor bidrar till, aktörers alltjämt pågående meningsskapande kring egna erfarenheter i det förflutna. Intervjupersoner och historiker hanterar på olika sätt tid, bland annat genom att göra och analysera berättelser av upplevda förlopp och genom att förhålla individuella livslopp till olika kollektiva tidslinjer. Intervjuandet i sig tar tid och måste planeras för att bli en speciell tid vari intervjupersoners minnen kan utforskas på sätt som är både vetenskapligt trovärdiga och etiska. Intervjuandet har också en egen historia av föränderliga metoder, teknologier och understödjande epistemologier. Detta påverkar möjligheterna till återbruk av tidigare gjorda intervjuer.

Tre presentationer är i nuläget bekräftade: Svante Lundberg och Sven-Axel Månsson berättar om sitt projekt som bygger på intervjuer med samma 68-aktivister vid tre tillfällen: 1969, 1986–88, 2014–17. Robert Nilsson Mohammadi kommer att diskutera genomförandet av samtalsserier med samma personer utifrån intervjuer med dem som solidariserade sig med gruvarbetarna i Malmfälten under vintern 1969–70, och som gav de strejkande arbetarna röst. Malin Thor Tureby och Jesper Johansson kommer att prata om arkiverade intervjuer som källmaterial med utgångspunkt i forskningsprojektet Berättelser som kulturarv och med specifika exempel från arkiverade intervjuer från (in)samlingen Migrationen Finland–Sverige som genomfördes under 1970-talet vid Nordiska museets arkiv.

I samband med workshopen arrangerar OHIS ett nätverksmöte, som syftar till att ta fram idéer till ytterligare workshops senare under 2018. Om du har en idé till workshop men inte möjlighet att närvara, går det bra att e-posta din idé till robert.mohammadi@mah.se.

Workshopen och mötet äger rum tisdag 13 februari 2018, 11.00–17.00 på Malmö universitet. Anmälan till Robert Nilsson Mohammadi (robert.mohammadi@mah.se) senast fredag 2 februari. Glöm inte att ange din fråga eller ditt bidrag till workshopen. Arrangemanget är kostnadsfritt, men resor och lunch bekostas av deltagarna själva. Välkomna!

Robert Nilsson Mohammadi (OHIS och Malmö högskola), Malin Thor Tureby (OHIS och Linköpings universitet), Svante Lundberg (Linnéuniversitetet)

Frågelistor, möjligheter och problem: Oral history workshop i Göteborg 26 oktober 2017

Inom många forskningsprojekt uppmuntras människor att berätta om sina erfarenheter, minnen och åsikter. Berättelserna utgör muntliga källor eller skriftliga levnadsberättelser som kan relateras till det tvärvetenskapliga forskningsfältet Oral History. Forskningsprocesserna tar ofta avstamp i formuleringar av frågelistor med beaktande av projektets syfte, etik och reflexivitet. Frågelistor har under årens lopp använts i olika sammanhang och det är angeläget att uppmärksamma möjligheterna för att vidareutveckla metodologin.

Institutionen för Kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet och Emigranternas hus inbjuder till en workshop om frågelistor, problem och potential med denna typ av källmaterial. Vi diskuterar erfarenheter av användandet av dessa inom olika genomförda projekt. Vilkas röster är det som blir hörda genom olika uppteckningar genomförda med hjälp av frågelistor? Vilka problem och möjligheter finns för forskare att använda sig av museers och arkivinstitutioners uppteckningar gjorda utifrån frågelistor av olika slag? Hur kan frågelistor utvecklas och anpassas till nya perspektiv och teorier inom forskningen? Hur kan frågelistor kombineras med forskningscirklar, kan de användas för att initiera sådana?

Workshopen vänder sig till dig som tidigare har arbetat med frågelistor för att samla in empiri via exempelvis intervjuer, fokusgrupper, cirkelverksamhet och internet eller är intresserad av att börja använda frågelistmetoden. Denna workshop är även relaterad till nätverket Oral History in Swedens målsättning att diskutera metodologiska frågeställningar.

Workshopen äger rum

Tors 26 okt kl. 11.00 - 17.00 sal Vasa 2
Institutionen för kulturvetenskaper, Vera Sandbergs allé 8, Göteborg.

Anmälan via mail senast 2017-10-16 till kerstin.gunnemark@ethnology.gu.se

Bifoga i anmälan några rader om forskningserfarenheter du önskar belysa och/eller frågor du vill diskutera. Workshopen är kostnadsfri, men lunch och ev. resor bekostas av deltagarna själva.

Hjärtligt välkomna!

Researching the History of the Informal Sector: Methodological Challenges and Opportunities

Workshop på Arbetarrörelsen arkiv och bibliotek, June 9–10, 2015

History research is dependent on the sources available, oral or written. In Sweden, research on labour history usually relies on written documents from the archives. Our labour market has been formalized over the years; we have access to data from governmental bodies and protocols from union meetings. The high level of literacy among workers from quite early days gives us access to their thoughts and actions. But there are gaps in this material. Certain branches, where the unions were not so successful in organizing the workers, like household workers, or where the work force was always more temporary and unskilled, like dock workers, did not leave behind archive material in the same way as did branches heavily organized.

And now, when the labour market in the industrialized world is becoming more informal, the rate of unionisation is dropping, these voices are less likely to be heard. Those are for instance employees of temporary work agencies, migrant workers (documented or undocumented) or foreign workers recruited for temporary work. How do we retrieve information on these sources, when they do not leave any written material behind?

In the global south, our colleagues write on labour history with limited access to records and written sources. Written sources from their labour organizations are scarce. They have to rely heavily on oral history methods and other ways to collect and secure the source material needed for their research. This means that they have more experience from working as researchers on the informal sector of the economy. We need to learn from them.

In order to discuss research on labour history using primarily oral methods, ARAB – Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (Labour Movement Archives and Library) hosts a two day workshop. The purpose of the meeting is to create a forum for in depth discussions on methods useful for researching working conditions on the informal sector of the labour market. In this way we would like to contribute to the development of research methods and methodology. The discussions will not only touch on the needs of research on these matters within humanities and social sciences, but also address the need of a change in approach among memory insti- tutions. The workshop will connect to resent research in archive science theory as well as ethical and methodological considerations when researching subordinate groups in society.

The workshop is generously funded by Riksbankens Jubileumsfond.

The working language will be English, and the meeting is open to researchers, stu- dents and labour activists. However, due to limited seats, registration is required.

Email jonas.soderqvist@arbark.se for more information.

Läs mer i arkivets kalendarium.