Muntlig historia och tid

Oral history workshop på Malmö högskola 13 februari 2018

Nätverket Oral history i Sverige (OHIS), Historiska studier vid Malmö högskola och Institutet för studier i Malmös historia (IMH) bjuder in till en workshop som diskuterar tid och muntlig historia i olika former: arkiverade intervjuer som källmaterial, intervjuserier med samma personer över tid eller återvändande till samma intervjupersoner efter att lång tid förflutit.

Vi tar emot presentationer och frågeställningar på temat muntlig historia och tid. Muntlig historia har flera tidsaspekter och kan ses som upprättandet av en dialog mellan erfarandets och återkallandets tid. Ett annat perspektiv är att intervjuare tar del av, och genom frågor bidrar till, aktörers alltjämt pågående meningsskapande kring egna erfarenheter i det förflutna. Intervjupersoner och historiker hanterar på olika sätt tid, bland annat genom att göra och analysera berättelser av upplevda förlopp och genom att förhålla individuella livslopp till olika kollektiva tidslinjer. Intervjuandet i sig tar tid och måste planeras för att bli en speciell tid vari intervjupersoners minnen kan utforskas på sätt som är både vetenskapligt trovärdiga och etiska. Intervjuandet har också en egen historia av föränderliga metoder, teknologier och understödjande epistemologier. Detta påverkar möjligheterna till återbruk av tidigare gjorda intervjuer.

Tre presentationer är i nuläget bekräftade: Svante Lundberg och Sven-Axel Månsson berättar om sitt projekt som bygger på intervjuer med samma 68-aktivister vid tre tillfällen: 1969, 1986–88, 2014–17. Robert Nilsson Mohammadi kommer att diskutera genomförandet av samtalsserier med samma personer utifrån intervjuer med dem som solidariserade sig med gruvarbetarna i Malmfälten under vintern 1969–70, och som gav de strejkande arbetarna röst. Malin Thor Tureby och Jesper Johansson kommer att prata om arkiverade intervjuer som källmaterial med utgångspunkt i forskningsprojektet Berättelser som kulturarv och med specifika exempel från arkiverade intervjuer från (in)samlingen Migrationen Finland–Sverige som genomfördes under 1970-talet vid Nordiska museets arkiv.

I samband med workshopen arrangerar OHIS ett nätverksmöte, som syftar till att ta fram idéer till ytterligare workshops senare under 2018. Om du har en idé till workshop men inte möjlighet att närvara, går det bra att e-posta din idé till robert.mohammadi@mah.se.

Workshopen och mötet äger rum tisdag 13 februari 2018, 11.00–17.00 på Malmö universitet. Anmälan till Robert Nilsson Mohammadi (robert.mohammadi@mah.se) senast fredag 2 februari. Glöm inte att ange din fråga eller ditt bidrag till workshopen. Arrangemanget är kostnadsfritt, men resor och lunch bekostas av deltagarna själva. Välkomna!

Robert Nilsson Mohammadi (OHIS och Malmö högskola), Malin Thor Tureby (OHIS och Linköpings universitet), Svante Lundberg (Linnéuniversitetet)

Frågelistor, möjligheter och problem: Oral history workshop i Göteborg 26 oktober 2017

Inom många forskningsprojekt uppmuntras människor att berätta om sina erfarenheter, minnen och åsikter. Berättelserna utgör muntliga källor eller skriftliga levnadsberättelser som kan relateras till det tvärvetenskapliga forskningsfältet Oral History. Forskningsprocesserna tar ofta avstamp i formuleringar av frågelistor med beaktande av projektets syfte, etik och reflexivitet. Frågelistor har under årens lopp använts i olika sammanhang och det är angeläget att uppmärksamma möjligheterna för att vidareutveckla metodologin.

Institutionen för Kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet och Emigranternas hus inbjuder till en workshop om frågelistor, problem och potential med denna typ av källmaterial. Vi diskuterar erfarenheter av användandet av dessa inom olika genomförda projekt. Vilkas röster är det som blir hörda genom olika uppteckningar genomförda med hjälp av frågelistor? Vilka problem och möjligheter finns för forskare att använda sig av museers och arkivinstitutioners uppteckningar gjorda utifrån frågelistor av olika slag? Hur kan frågelistor utvecklas och anpassas till nya perspektiv och teorier inom forskningen? Hur kan frågelistor kombineras med forskningscirklar, kan de användas för att initiera sådana?

Workshopen vänder sig till dig som tidigare har arbetat med frågelistor för att samla in empiri via exempelvis intervjuer, fokusgrupper, cirkelverksamhet och internet eller är intresserad av att börja använda frågelistmetoden. Denna workshop är även relaterad till nätverket Oral History in Swedens målsättning att diskutera metodologiska frågeställningar.

Workshopen äger rum

Tors 26 okt kl. 11.00 - 17.00 sal Vasa 2
Institutionen för kulturvetenskaper, Vera Sandbergs allé 8, Göteborg.

Anmälan via mail senast 2017-10-16 till kerstin.gunnemark@ethnology.gu.se

Bifoga i anmälan några rader om forskningserfarenheter du önskar belysa och/eller frågor du vill diskutera. Workshopen är kostnadsfri, men lunch och ev. resor bekostas av deltagarna själva.

Hjärtligt välkomna!

Muntlig historia på Svenska historikermötet i Sundsvall 2017

10–12 maj arrangerades Svenska historikermötet vid Mittuniversitetet, Campus Sundsvall. Diskussioner inom nätverket Oral history i Sverige (OHIS) ledde till en session med muntlig historia som fokus. Sessionen var välbesökt, och de fyra presentationerna följdes av intressanta diskussioner på teman som tid, skapande och återbruk av intervjumaterial. Som ett sätt att sprida sessionens innehåll kommer här sessionsbeskrivningen och sammanfattningar av de fyra presentationerna. Tack till alla som deltog i och bidrog till sessionen!

Muntlig historia:

Förändringar och kontinuiteter över tid

Muntlig historia har flera tidsaspekter och kan ses som upprättandet av en dialog mellan erfarandets och återkallandets tid. Ett annat perspektiv är att intervjuare tar del av, och genom frågor bidrar till, aktörers alltjämt pågående meningsskapande kring egna erfarenheter i det förflutna. Intervjupersoner och historiker hanterar på olika sätt tid, bland annat genom att göra och analysera berättelser av upplevda förlopp och genom att förhålla individuella livslopp till olika kollektiva tidslinjer. Intervjuandet i sig tar tid och måste planeras för att bli en speciell tid vari intervjupersoners minnen kan utforskas på sätt som är både vetenskapligt trovärdiga och etiska. Intervjuandet har också en egen historia av föränderliga metoder, teknologier och understödjande epistemologier. Detta påverkar möjligheterna till återbruk av tidigare gjorda intervjuer. Sessionen diskuterar tid och muntlig historia i olika former: arkiverade intervjuer som källmaterial, intervjuserier med samma personer över tid eller återvändande till samma intervjupersoner efter att lång tid förflutit. 

Muntlig historia som bildning:

Långvariga samtalskontakter

Robert Nilsson Mohammadi (Stockholms universitet)

För en avhandling om meningsskapandet kring gruvarbetarstrejken i Malmfälten vintern 1969–70 har jag gjort muntlig historia med personer som strejkade och personer som engagerade sig i solidaritetsrörelsen som bildades kring strejken. Med min presentation fokuserade jag på vad som hände när jag övergick från att intervjua för att generera levnadsberättelser, och började genomföra serier av intervjuer med samma intervjupersoner. Det finns klara fördelar med att intervjua för att skapa levnadsberättelser. Levnadsberättelsen gör en främmande intervjuperson mera bekant och förståelig. Det finns också många förebilder för analysen. Samtidigt upplevde jag levnadsberättelseintervjun som en otillräcklig bärare av minnen. Berättelsen var en förmedlingsform som inte passade varje intervjuperson lika bra. Även de intervjupersoner som verkade ha lättare att skapa berättelser uttryckte minnen på andra sätt – i till exempel bilder, anklagelser, logiska resonemang eller beskrivningar av hågkomna affektiva lägen. När jag övergick till att genomföra serier av intervjuer kunde sådant annat material få större utrymme. Vissa av de jag intervjuade på det sättet valde ändå att berätta, men formatet gav oss tid att reflektera kring berättelsernas sammansättning, möjliga betydelser och tillblivelse. Det längre formatet gav också utrymme att arbeta med och sätta ord på relationen mellan intervjupersonerna och mig. Det eftersökta meningsskapandet kom på så vis fram med stor tydlighet. Dessa erfarenheter av intervjuande fick relevans när jag läste om historien om muntlig historia. Fältets historia sammanfattas ofta som en rörelse från ett paradigm som kan kallas ”fact-finding” till ett paradigm som kan kallas ”theory-bagging”. Båda dessa paradigm fokuserar på det forskaren får med sig från intervjun – nya och mer fakta, eller nya berättelser. Jag menar att vetenskapliga resultat av intervjuande har fått företräde framför andra möjliga resultat. Fältet rymmer förvisso fler sätt att intervjua. Här föreslår jag ett tredje sätt att intervjua, och en ny intervjuarroll. Som samtalspartner kan intervjuaren bistå intervjupersoners undersökningar av, å ena sidan, de egna erfarenheternas plats i delade historier och, å andra sidan, hur historia tar plats i de egna erfarenheterna. Detta arbetssätt förändrar delvis innebörden av historisk bearbetning. Det är en öppen fråga hur de resultat sådana intervjuer leder till bäst bidrar till publicerbara forskningsresultat.

Historikerna, det nationella narrativet

och kvinnors berättelser om Förintelsen

Kristin Wagrell (Linköpings universitet)

Under 1990-talet kom Förintelsen upp på den svenska historiografins agenda. Mycket av det som studerades då och som fortsatte att studeras under 2000-talet rörde den nationella skulden; vad ”vi” gjorde (eller inte gjorde) i relation till flyktingmottagande, hjälpverksamhet och samarbete med den nazityska regimen. En väldigt liten del av denna kunskapsproduktion inkluderade offrens eller de överlevandes perspektiv, dessa gavs istället plats i populärkulturella yttringar och journalistiska verk. Den här uppdelningen – Sverige och Förintelsen som seriös historieforskning vis-a-vis överlevandes Förintelseberättelser som emotionell efterkonstuktion – kom att påverka hur man valde att profilera Sveriges senaste Förintelsearkiv.

Forum för Levande Historias ”Minnesarkiv” skapades mellan 1999 och 2003 och innehåller ca 100 levnadsberättelser. Istället för att fokusera på de överlevandes Förintelseerfarenheter valde projektledningen att rikta insamlandet genom det ”svenska perspektivet”; en historisk ram som beforskades vid svenska universitet och som därmed kunde ’levandegöras’ genom muntliga källor. Eftersom att projektet ”Judiska Minnen” vid Nordiska Museet avslutats precis avslutats och detta dokumenterat den judiska erfarenheten tyckte man sig inte behöva fortsätta undersöka de judiska överlevarnas historier.

Genom denna tolkning av dokumentation missade man dock en grundläggande del i muntlig historias uppgift, nämligen den som består i att nå de tystnader som finns i den skriftliga dokumentationen. Då judiska kvinnors specifika erfarenheter av till exempel sexuellt våld och reproduktion sällan återfinns i den skriftliga dokumentationen av Förintelsen var dessa aspekter särskilt viktiga att uppmärksamma när man skapade ”Minnesarkivet”. Det finns dock mycket äldre samlingar i Sverige som innehåller berättelser om Sexuellt våld och reproduktion under Förintelsen. Det som behövs för att synliggöra dessa är en vidare historisk kontextualisering genom vilken berättelserna kan förstås som en del av den svenska Förintelseerfarenheten.

Tidsliga kartor och kontinuiteter i en nutida retroscen

Robin Ekelund (Malmö högskola)

På 1960-talet var modstilen en av de stora ungdomsstilarna. Denna cirkulerade kring ett intresse för kläder, pop- och soul-musik och scootrar och väckte mycket medial uppmärksamhet. Mot slutet av 60-talet hade intresset för denna subkulturella stil dött ut och ungdomar identifierade sig istället med andra stilar och uttryck. Till följd av filmen Quadrophenia (1979) lockades dock en ny generation ungdomar till modstilen och scenen upplevde en revival. Sedan dess har aktörer inom scenen hållit denna vid liv, samtidigt som både unga och gamla förmågor tillkommit. Detta gör att vi idag kan tala om en, om än liten och perifer men likväl livaktig, nutida modscen som samlar personer ur alla åldrar på klubbar, scooterträffar och i klädbutiker. Precis som på 1960-talet står alltså kläder, musik och scootrar i fokus och de nutida modsen blickar tillbaka mot 60-talet som ett ideal och ursprung.

I min presentation ”Tidsliga kartor och kontinuiteter i en nutida retroscen” diskuterar jag hur aktörer från den nutida modscenen hanterar den tid som förlupit sedan 1960-talet. Detta gör jag genom att fokusera på valda delar av min avhandling Retrospektiva modernister. Om historiens betydelse för nutida mods (2017).

Dels diskuterar jag hur intervjupersonerna skapar en tidslig geografi genom att dela in olika perioder i ett vi och dom-förhållande. Dels analyserar jag hur intervjupersonerna talar om modstilen och 60-talet som något tidlöst och hur de på så vis artikulerar ”sin” subkulturella stil som något konstant i en föränderlig tid. Dessutom diskuterar jag hur intervjupersonerna förhåller sina egna livsberättelser till dessa idéer om tidlöshet och oföränderlighet.

Sammantaget synliggör jag hur aktörer inom modscenen hanterar och artikulerar tiden och historien på ett mycket detaljerat och selektivt vis och argumenterar att de gör detta för att den egna historien ska framstå som och kunna användas som ett autentiserande kapital. Genom att iscensätta förbindelser och gemenskap med en annan tid än sin samtid distanserar man sig alltså från en nutid som ses vara präglad av ett förfall.

Muntlig historia som kulturarv:

Den nationella gemenskapen, de invandrade och de etniska minoriteterna i Nordiska museets arkiv, ca 1940–2017

Malin Thor Tureby (Linköpings universitet) & Jesper Johansson (Linnéuniversitetet)

Inom forskningsfältet oral history är diskussionen om (åter)användingen av arkiverade intervjuer ständigt pågående. Diskussionen har bland annat handlat om kontextualisering och återkontextuaisering utifrån olika etiska och teoretiska perspektiv. I vår presentation diskuteras hur minnesinstitutioner, och särskilt arkiv med intervjusamlingar, i det förflutna har bidragit till men även i samtiden bidrar till att skapa och upplösa gränser för nationella gemenskaper genom att inkludera och utesluta invandrade och etniska minoriteter i skapandet av ett berättande kulturarv. Vi undersöker ett svenskt exempel över tid i empirisk detalj: Nordiska museets arkiv och dess skapande av berättande samlingar om och med personer positionerade som invandrare eller etniska minoriteter under 1900- och 2000-talen.

Presentationen är uppbyggd kring följande frågor: Hur många samlingar med eller om personer som är positionerade som invandrare eller etniska minoriteter finns i museets arkiv? Vilka berättelser har samlats in och när, hur och varför har de samlats in? Vilka förändringar och kontinuiteter kan vi identifiera gällande hur och från vem berättelser har samlats in? Slutligen kommer vi att diskutera hur vi som muntliga historiker kan förstå och använda dessa samlingar i vår forskning.

Solidariteten med Chile

Välkomna till ett vittnesseminarium om solidaritetsarbetets organisering och betydelse.

Vid militärkuppen i Chile den 11 september 1973 störtades Salvador Allendes och Unidad Populars demokratiskt valda regering. Sjutton år av militärdiktatur under general Augusto Pinochet följde, då flera tusen människor dödades, torterades och ”försvann”. Några hundra tusen chilenare tvingades lämna Chile. Händelserna i Chile gav upphov till en av de största solidaritetsrörelserna under 1900-talet runt om i världen. Sverige var ett av de länder där solidaritetsrörelsen var som störst.

På seminariet kommer deltagare i solidaritetsrörelsen att berätta om solidaritetsarbetets organisering och betydelse. Vilket syfte hade solidaritetsarbetet? Hur var det organiserat? Vilken roll spelade kulturen i solidaritetsarbetet? Hur koordinerades arbetet med chilenska politiska partier och ledare i exil och i Chile?

Medverkande:

• Göran Sallnäs – fd rektor på Runö Fokhögskola
• Jan Hammarlund – sångare och aktivist
• Carlos Nuñez – fd ordförande i Post- och telegrafarbetarförbundet i Chile
• Anna Rydmark Vinegas – en av grundarna och under 1973–1974 ordförande i Chilekommittén
• Stefan de Vylder – nationalekonom, fd medlem av Chilekommittén.

Diskussionen leds av Yulia Gradskova från Samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola och Monica Quirico, Samtidshistoriska institutet och Institutet för Motståndsrörelsens historia i Turin, Italien.

Läs mer här.

OHIS kvarstår som nätverk

Hej,
sent omsider kommer här protokollet från vårt öppna medlemsmöte som vi höll i november. Där beslutades efter grundlig diskussion att vi kommer att kvarstå som nätverk och inte bilda förening, som vi tidigare fattat beslut om. Har ni några frågor är ni välkomna att kontakta mig - jag fungerar för tillfället som kontaktperson.

Protokoll Öppet medlemsmöte Oral History i Sverige 13 november 2015

Mångkulturellt Centrum, Botkyrka

Närvarande: Charlotte Hyltén-Cavallius, Helena Tolvhed, Ylva Waldemarsson, Malin Thor Tureby, Maija Runcis, Yulia Gradskova, Ulla Wikander, Robert Nilsson Mohammadi, Farad Jahanmihan, Annika Olsson

1.       Mötets öppnande – Mötet inleddes med en visning av utställningen Nationell psykos, ordnad av Mångkulturellt centrum.

2.       Mötet fortsatte med presentation av mötesdeltagarna.

3.       Mötet fortsatte med en diskussion kring hur OHIS ska vara organiserat. Till mötet hade interrimsstyrelsen arbetat fram ett underlag där det föreslogs att OHIS i stället för att vara förening återgår till att ha formen av ett nätverk. Detta av följande skäl

a.       OHIS har inte den administrativa förmågan att upprätthålla en medlemsorganisation. En medlemsorganisation kräver både en ekonomi och arbete som vi i dagsläget inte kan se finns. OHIS bedömer att det är möjligt att söka medel för enskilda aktiviteter, men inte för en förening – vilket efterforskningar visat.

b.      OHIS bedömer att ett nätverk både är flexiblare och kan ägna sig åt verksamhet i stället för administration av en förening, vilket också är grundsyftet med OHIS.

Nätverket OHIS ska vara en mötesplats och verka i andra med det styrdokument som finns upprättat, och som bilägges protokollet. Uppgifterna är i stort samma som de uppgifter forskarnätverket OHIS arbetade fram och som föreningen OHIS hade som grund.  Nätverket ska ha koordineringsgrupp samt kontaktperson. Kontaktperson i dagsläget är Annika Olsson.

Mötet beslutar efter en grundlig diskussion enligt förslag att OHIS rent organisatoriskt ska vara ett nätverk, och inte en förening.

4.       Mötet diskuterade frågan om arkivering av OHIS som inkommit. Robert sa att han samlat allt ”pappersmaterial” i pärmar. Frågan om OHIS kan samordna ett mer övergripande arbete kring denna typ av material konstaterade mötet var en för stor fråga.

5.       Helena Tolvhed presenterade sin nya bok: På damsidan, och hon reflekterade särskilt kring sitt bruk av intervju.

6.       Deltagarna presenterade pågående projekt eller nypublicerade böcker.

7.       Mötet avslutades genom ett tack till Mångkulturellt Centrum som stod för lokal + fin visning!

Vid protokollet, Annika Olsson

 

Ny bok: Soviet Past in the Post-Socialist Present

Melanie Ilic och Dalia Leinarte. Soviet Past in the Post-Socialist Present: Methodology and Ethics in Russian, Baltic and Central European Oral History and Memory Studies. Routledge, 2015.

Melanie Ilic is Professor of Soviet History at the University of Gloucestershire, and Honorary Research Fellow at the Centre for European and Eurasian Studies, The University of Birmingham, UK.

Dalia Leinarte is Professor of History and Director of the Gender Studies Centre at Vilnius University, Lithuania, and Fellow Commoner at Lucy Cavendish College, University of Cambridge, UK.

Så här presenteras boken på förlagets hemsida:

This collection examines practical and ethical issues inherent in the application of oral history and memory studies to research about the Soviet Union and Eastern Europe since the collapse of the Soviet bloc. Case studies highlight the importance of ethical good practice, including the reflexive interrogation of the interviewer and researcher, and aspects of gender and national identity. 

Researchers use oral history to analyze present-day recollections of the Soviet past, thereby extending our understanding beyond archival records, official rhetoric and popular mythology. Oral history explores individual life stories, but this has sometimes resulted in rather incomplete, incoherent, inconsistent or illogical narratives. Oral history, therefore, presents the researcher with a number of methodological and ethical dilemmas, including the interpretation of ”silence” in biographical accounts. 

This collection links the discussion of oral history ethics with that of memory studies. Memories are shaped by factors that may be, simultaneously, both consecutive and disrupted. In written accounts and responses to interview questions, respondents sometimes display nostalgia for the Soviet past, or, conversely, may seek to de-mythologize the realities of Soviet rule. Case studies explore what to do when interview subjects and memoirists consciously, sub-consciously or unconsciously ”forget” aspects of their own past, or themselves seek to take control of the research process.

Tre forskare verksamma i Sverige medverkar i antologin:

Maija Runcis (Stockholm universitet) med kapitlet ”Recycling Archival Sources and Oral History: The Nationalization of Private Housing in Soviet Latvia”. Kapitlet handlar om sovjetisk boendepolitik och återanvändning av berättelser insamlade bland hyresgästerna i ett hus i Riga.

Yulia Gradskova (Södertörns högskola) med kapitlet ”Women’s Everyday Life in Soviet Russia: Collecting Stories, Dealing with Silences and Exploring Nostalgia”. Detta kapitel diskuterar problem kring insamling och analys av muntliga berättelser om moderskap och skönhet i Ryssland under Sovjettiden.

Ildiko Asztalos Morell (Uppsala universitet) med kapitlet ”Self-Sacrificing Motherhood: Reconsiling Traumatic Life Experiences of Hungarian Collectivization”. Kapitlet diskuterar moderskap under kollektivisering utifrån två berättelser samt etiska problem med att intervjua om traumatiska erfarenheter.

OHIS i Malmö och Lund hösten 2015

Kurser och program i muntlig historia: En survey


torsdag 3 september, 19.00–21.00. Malmö högskola, Orkanen, sal F415

Susan Lindholm presenterar en undersökning av innehållet i utbildningar i muntlig historia i ett internationellt utsnitt.

Läs gärna i förväg: Janis Wilson, ”Oral History in Universities: From Margins to Mainstream”, The Oxford Handbook of Oral History, redigerad av Don Ritchie, 2011.

Undervisa i muntlig historia: Utmaningar och möjligheter


torsdag 24 september, 19.00–21.00. Malmö högskola, Orkanen, sal F415

Lars Berggren och Mats Greiff inleder en diskussion om att undervisa i muntlig historia.

Läs gärna i förväg: Lars Berggren och Mats Greiff, ”Muntlig historia i grundutbildningen”, Muntlig historia, redigerad av Malin Thor och Lars Hansson, 2006.

Start för hermeneutisk cirkel


torsdag 15 oktober, 19.00–21.00. Malmö högskola, Orkanen, sal F415

Vi startar en läsecirkel om hermeneutisk filosofi och annan tolkningsteori. Cirkeln är grundläggande, förutsätter inga förkunskaper och vi väljer litteratur tillsammans.

Att handleda studenter som intervjuar


torsdag 5 november, 19.00–21.00. Malmö högskola, Orkanen, sal F415

Maja Povrzanovic Frykman inleder en diskussion om att handleda studenter som intervjuar och skriver uppsatser utifrån intervjuundersökningar.

Pubkväll


torsdag 26 november, 19.00–21.00. Kafé Simrishamnsgatan

Utvärdering och planering av våren 2016


torsdag 17 december, 19.00–21.00. Malmö högskola, Orkanen, sal F415

---

Vill du veta mer? Skriv till oralhistoryinsweden@gmail.com